Röde Hanen - Stockholms brandhistoria

Stockholms brandförsvars historia

Katarina Brandstation

 

 

 

Katarina brandstation fick 1876 flytta in i lokaler vid Tjärhovsgatan, i västra delen av den Sifvertska kaser­nen i kvarteret Sturen minsta. Där förlades brand­kårens huvudstyrka under brandlöjtnantens ledning.

 

Världens äldsta brandstation som varit i drift sedan 1876

firades den 10 juni 2023 genom att ha kommit med i Guinness rekordbok

 

Foto:Urban Duhrin - (förstoringsbara bilder nedan med ett klick)
Göran Stark från Kt och Åsa Mähring från Stadsmuseet tackas efter beskrivningen av hur arbetet gått till med att få med Katarina brandstation i Guinness rekordbok. Foto: Daniel Strid
Foto Urban Duhrin Foto Urban Duhrin
Foto Urban Duhrin  Foto Urban Duhrin Foto Urban Duhrin
Foto Urban Duhrin Foto Urban Duhrin Foto Urban Duhrin Foto Urban Duhrin
Foto Urban Duhrin Foto Urban Duhrin Foto Urban Duhrin  

 

 

Katarina brandstation i modell byggd av Jan Wirstöm

Modellen avtäcktes 14 februari 2023

(förstoringsbara bilder med ett klick)

 

Jan Wirström, modellbyggaren.

Foto: Anita Wirström Harrie

Christer Lundell och Jan Wirström

Foto: Göran Stark

 

Övriga bilder

Foto: Urban Duhrin

 

 Artiklar om Katarina brandstation
 proffs-på-rökdykning.pdf 
 Monica Eriksson.jpg

 Brandis-en-livsstil.pdf              Om livet på Katarina Brandstation 1985
 Personal/ aktivitetsbilder längre ner på denna sida

 

Bryggaren Lorens Sifvert

På den västra tomten i kvarteret, vid Tjärhovsgatan/ Katarina Västra Kyrkogata, fanns under 1700-talet en slaktargård. 1776 blev bryggaren Lorens Sifvert ägare till denna tomt. 1781 lät han på gården uppföra ett vagnshus med gavel mot Katarina Västra Kyrko­gata. En del av denna byggnad finns fortfarande kvar.

1782 förvärvade Lorens Sifvert även den östra tomten, vid Tjärhovsgatan/Södermannagatan. Här uppfördes 1783 en stor tvåvåningsbyggnad med fyra längor kring en gård. I husets bottenvåning inrätta­des bryggeri, i övervåningen bostäder.

I början av 1800-talet byggdes vagnshuset på den västra tomten om till fabrik. Vid Tjärhovsgatan upp­fördes ett stall i anslutning till den stora bryggeri­byggnaden. En gårdsflygel byggdes också.

Stadsvakten flyttar in

1812 inköpte Stockholms Stads Inkvarteringskom­mission båda tomterna i kvarteret Sturen minsta. Den stora bryggeribyggnaden blev 1815 kasern för stadsvakten. Stadsvakten kallades "korvar", och ka­sernen kallades Korvkitteln. Byggnaderna på den västra tomten i kvarteret användes också av stads­vakten.

Nödbostäder och sjukhus

Den Sifvertska kasernen har använts för tillfälliga in­kvarteringar av olika slag, som nödbostäder och som logi vid större gruppresor. Den har också varit sjukhus. 1834 härjades Stockholm av en svår koleraepide­mi. De få ordinarie sjukhusen räckte inte till. Man måste finna lokaler för provisoriska sjukhus. Ett av dessa blev den Sifvertska kasernen, där 239 patienter kunde få plats.

1855 fick kasernen ytterligare en våning, byggd för den omorganiserade polisen.

1857 byggdes gårdshus på den västra tomten. Ett av dessa, ett stall för stadsvakten, senare använt som polisens stall, finns fortfarande kvar och inrymmer nu Brandkårsmuseet. Det ligger på tomtens norra del, mot Katarina kyrkogård. Lorens Sifverts gamla vagnshus blev 1860 musiksal för stadsvakten.

På 1870-talet flyttade många landsortsbor till Stock­holm. Bostadsbristen blev allt värre. Man måste in­rätta nödbostäder på olika håll i staden, bland annat i den Sifvertska kasernen.

Brandkåren kommer

1876 flyttade brandkåren in i kasernens västra del, som jämte gårdsflygeln inreddes till Katarina brand­station. I bottenvåningen inrättades matsal, tvättstu­ga, kök, telegraf, underofficersrum, vaktrum, passage, portgång och ett spruthus. I våningarna ovanför an­ordnades logement, bostäder och förråd. Det gamla stallet vid Tjärhovsgatan fick ny inredning. På gården uppfördes ett nytt stall av sten för inkvarteringskom­missionen.

Spruthus med reservutrustning fanns på flera håll på Söder: öster om Katarina kyrkogård, vid Södermalms­torg och vid Nytorget. Dessa spruthus blev nu repa­rerade och upprustade.

Tornväktare

Brandkåren övertog tjänstgöringen som tornväktare i Katarina kyrka. Kyrktornets lanternin gjordes i ord­ning för detta ändamål. Brandkåren skötte vakten i kyrktornet till 1885, då tornväktartjänsten drogs in. 1891 tog man bort det gamla vaktrummet i kyrk­tornet.

1877 uppsattes en "ornerad anvisningslykta" utanför brandstationens stora inkörsport.

Ombyggnaden 1895

1895 genomfördes en stor om- och tillbyggnad av brandstationen. Nu revs ett antal byggnader: två mindre bostadshus vid Tjärhovsgatan, stall, vagnshus, gårdsflygel och några mindre uthus. Ett nytt större spruthus uppfördes vid Tjärhovsgatan i anslutning till logementen i kasernbyggnaden. Bakom spruthuset byggdes ett nytt stall med plats för nio hästar samt boningsrum för stallvakten, strörum och hö­vind. Väster om den stora byggnad som innehöll stall och spruthus byggdes ett stenhus i två våningar med bostäder för en stallkorpral och en vattenlednings­förman.

1902 uppställdes en hästanspänd sjukvagn på Kata­rina brandstation. 1905, då brandkåren började sköta transporter av skadade djur, inköptes särskilda djur-transportvagnar.

1903 inreddes det förutvarande vaktrummet i ka­sernflygeln vid Tjärhovsgatan till telegrafrum, efter­som mer utrymme behövdes för telegraf- och tele­fonapparater.

1913 fick Katarina brandstation centralvärme. Samma år satte man in tre glidstänger från logementen. Elektrisk belysning installerades efterhand. 1920 fanns sådan belysning i alla lokaler.

 

 

 

 

 

Uppställning utanför Katarina brandstation 1901 Foto: Röde Hanens arkiv

 Stallet på Katarina brandstation. Foto: Röde Hanens arkiv

Tuschlavering av Nils Kjellberg 1895. Foto: Röde Hanens arkiv

 

Spruthus och stall blir garage

Då antalet brandkårshästar var som störst, hade Kata­rina brandstation nio hästar. På 1910-talet började brandkåren övergå till att använda bilar i stället för hästdragna fordon. 1914 såldes stationens sista hästar. Samma år fick man en automobilmotorspruta. Sprut­huset blev garage. Stallet inreddes 1915 till dels garage, dels ett större dagrum. 1925 ändrades detta dagrum om till telegrafrum.

På 1900-talet har flera gårdsbyggnader på brandsta­tionens tomt rivits. 1916 revs ett gårdshus för att man skulle få bättre utrymme och kunna anlägga en liten trädgård för personalen.

1951 slogs de två garagen och telegrafrummet (f.d. spruthus och stall) samman till ett stort garage för brandbilar. I tvåvåningshuset vid Tjärhovsgatan installerades en ny brandtelegraf. Två rum i bottenvåningen slogs samman för detta ändamål.

Många ombyggnader och förändringar har gjorts för att förbättra och modernisera brandstationens lokaler. Stora logement har delats upp i flera mindre. Garageportarna har ändrats och moderniserats. 1982 byggdes vagnhallen om för att utfarten på den trånga Tjärhovsgatan skulle underlättas. Under senare delen av 1980-talet blev Katarina brandstation senast ombyggd och renoverad.

Brandstationen har fortfarande lokaler i den Sifvertska kasernens västra del. I källarvåningen finns vackra valv från den gamla bryggeribyggnaden.

Gårdshusen

De två kvarvarande gårdshusen minner om tiden före brandkårens epok. Polisstallet, nu Brandkårs­museets hus, har ett rum med nio spiltstolpar och ett rum med kakelugn. På en trätrappa kommer man upp till en vind med höskulle. Det mindre gårdshu­set är ett stenhus som utgör ungefär en tredjedel av Lorens Sifverts vagnshus, som ursprungligen gick ända fram till Katarina Västra Kyrkogata.

Monica Eriksson

 

Utryckning från Katarina brandstation 1915 Foto: Röde Hanens arkiv

Brandlöjtnant A Hamberg

Brandmästare Danielsson

I köket på Kt gör sig historien påmind om vad som varit genom bilder på verksamheten förr

 

 Personal på Katarina brandstation Foto: Röde Hanens arkiv
 
       
       

 


10 juni 23
 
Röde Hanen Stockholm www.rodehanenstockholm.n.nu